Fältströmska magasinet & Rian

Skepparesträtet 2

Museets huvudbyggnad, även kallad Fältströmska magasinet efter dess tidigare ägare familjen Fältström, är byggd 1865 och användes ursprungligen som spannmålsmagasin.

Vid huvudbyggnadens västra gavel står den byggnad som fått ge namn åt museet Rian. Den cirkelrunda rian med konformat tak, har en gång varit en spannmålstork. Torkrians nutida funktion är främst att erbjuda spännande historiska upplevelser inom museets pedagogiska verksamhet. 

När havren skulle torkas lades den ut på rians högbyggda golv, byggt av hålförsedda tegelstenar. Från eldstaden därunder spreds värmen upp genom havren och tog med sig fukten ut genom takets topp.

Rian byggdes 1883, under tiden för Falkenbergs stora spannmålsexport, som satte fart på traktens ekonomiska utveckling. Det var mest havre som skeppades ut över haven, oftast till England och Danmark.

I väntan på skuttransport förvarades den torkade havren i det anslutande magasinet. Totalt byggdes nio liknande handelsmagasin i Falkenberg. Med sina höga korsvirkesfasader i flera våningar blev de tongivande i staden som länge hade präglats av lägre trähusbebyggelse.

Museets byggnader ingår i ett område som är av riksintresse för kulturmiljövården och har ett högt antikvariskt skydd genom Falkenbergs kommuns detaljplan och bevarandeplan för innerstaden. Falkenbergs kommun äger fastigheten.

Hindströmsgården

Storgatan 69

Hindströmsgården är uppförd på 1700-talet och anses vara Falkenbergs äldsta stadsgård. Den har varit ett småskaligt hem för hantverkare som kakelugnsmakaren Elof Hindström och hans familj. De bodde i gårdens södra halva under tidigt 1900-tal.

Byggnadsskicket på gården är ålderdomligt; fönster med fyra rutor, pardörr som entré och byggnadstekniken skiftesverk i uthus. Förr täckte husägaren stenläggningen i gårdens körport med sand som jämnades till, för att avslöja tassavtryck från oönskade råttor!

I museets utställning Stadens nycklar är Hindströmsgården ett viktigt besöksmål för skolelever. Trädgården är också pedagogiskt gestaltad. Där växer äldre sorters fruktträd och kulturhistoriska växter odlas efter säsong.

Museets byggnader ingår i ett område som är av riksintresse för kulturmiljövården och har ett högt antikvariskt skydd genom Falkenbergs kommuns detaljplan och bevarandeplan för innerstaden. Falkenbergs kommun äger fastigheten.

Sjöbergsgården

Sankt Lars kyrkogata 12

Sjöbergsgården är den enda kvarvarande stadsgård i Falkenbergs innerstad med förindustriella byggnader för hantverk och lantbruk. Den långsmala tomtens övre del bildar en kringbyggd gård, ihop med den avstyckade grannfastigheten. På gården finns ett doftande rökhus. Där röktes lax efter hemligt recept från omkring 1860 till 1950. Traditionellt utfördes det av kvinnor, vilket gör rökeriet till en symbol för tidigt kvinnligt yrkesliv i Falkenberg.

Den välbevarade gården klarade sig från stadsbränderna under 1800-talet. Familjen Sjöberg, köpte gården på 1830-talet. Bostadshuset brandförsäkrades ett tiotal år senare och de enklare byggnaderna förändrades efter lantbrukets behov. Där fanns hästar, kor och senare grisar och höns. Ekonomibyggnaderna och utomhusmiljön används idag av museet och ingår i utställningen Stadens Nycklar.

Museets byggnader ingår i ett område som är av riksintresse för kulturmiljövården och har ett högt antikvariskt skydd genom Falkenbergs kommuns detaljplan och bevarandeplan för innerstaden. Falkenbergs kommun äger fastigheten.

Falkenbergs hembygdsmuseum

Sankt Lars kyrkogata 8

I ett av Gamla stans välbevarade hus finns Falkenbergs hembygdsmuseum. Här visas föremål som speglar livet i Falkenbergstrakten under 1700- och 1800-talen. Samlingen har omkring 4 000 inskrivna föremål och därtill arkivalier, som tillsammans formar ett lokalt kulturarv. Ägare till samlingen är Falkenbergs kommun, förvaltare är Rian och föremålen visas för allmänheten i samarbete med Falkenbergs kultur- och hembygdsförening. Samlingen är mångfacetterad och spänner över en rad olika ämnesområden, som arkeologi, naturalhistoria, sjöfartshistoria och dräkthistoria. Det ger den styrka att överraska och skapa intresse för kulturarvet.

Hembygdsmuseets permanenta utställning är organiserad i ett tiotal rum. Här vittnar föremålen, på ett klassiskt sätt, om människors liv och leverne runt Falkenberg. Detta äldre sätt att visa en samling behölls vid upprustning av museet på 1990-talet. Målet idag är att värna den unika museimiljön i hembygdsmuseet, men samtidigt tillgängliggöra samlingarna på nya sätt, t.ex. via sociala medier och den nationella databasen Digitalt museum.

Falkenbergs hembygdsmuseum har stängt för säsongen. Välkommen tillbaka sommaren 2024! 

Entré 20 kr fr o m 18 år. Barn och ungdomar går in gratis.
Rians årskort (80 kr) och dagsbiljett (40 kr) gäller även till hembygdsmuseet.

Falkenbergs hembygdsmuseums gård

Hembygdsmuseets gård kallades länge för Elsnerska färgaregården efter färgaren Casten Elsner som bodde och drev färgeri där under slutet av 1800-talet.

Ännu tidigare beboddes gården av olika rektorer som avlöste varandra som ägare eller som hyresgäst hos sin företrädares änka. Där bodde de nära skolan, som låg på andra sidan gatan.

Gathuset är troligen en påbyggnad av ett äldre envåningshus, utförd under 1800-talets första år. Pardörren mot gatan ledde in till husets två lägenheter, en på vardera våningen. En tredje bostad inreddes senare till höger om körporten, där eldstad installerades och fönster sattes in.

Tomten styckades av 1963, från att ha sträckt sig från bostadshuset och ända ned mot Ätrans strand. Innan dess hade barn på gården kul på vintrarna när de åkte kälke genom den sluttande tomten och ända ut på Ätrans is. En gång brast isen för en pojke som halkade ned i det kalla vattnet. Som tur var räddades han av sin kamrat.

Museets byggnader ingår i ett område som är av riksintresse för kulturmiljövården och har ett högt antikvariskt skydd genom Falkenbergs kommuns detaljplan och bevarandeplan för innerstaden. Falkenbergs kommun äger fastigheten.